Skulle jobba lite på Sörmlandsleden

Tur att jag och matte var ensamma när jag gick ut på min morgonrunda.

Satte mej, la en hög. Matte skulle plocka upp den. Jo visst, hon stod som ett fån och stirrade på bilnyckeln!! Det är viss skillnad på den och nummer två påsar. Alltså denna förvirrade människa släpar jag och Basse runt på.

Så skulle Basse hämtas. Inga orosmoment idag inte, allt lugnt så vi hämtade och åkte vidare.

Tänk vi fick åka vanliga vägen till början av vår Sörmlandsledsetapp! Var väldigt länge sedan sist.

 

Länge sen vi gick här så massor att kolla efter den långa vintern.

 

Skärmskyddet och vårt ostbord, Det gav självklart ost till de två hårt arbetande fyrbenta etappansvariga.

 

Väktaren på etapp 20. Om nu matte ska glo på nån tråkutsikt så är det bäst att bevaka allt i Basses värld.

 

Suck! Ska det ta flera år att kolla gästboken? Fanns inga hälsningar till oss och säsongen är inte riktigt igång heller.

 

Gick vidare, vargarna hade minsann drällt runt här också och lämnat en massa bajshögar, men de var gamla.

 

Äntligen nu ska vi gå våran favoritrunda, det var väldigt länge sen och ett tag var den blockerad av en massa fallna träd, men de är sedan länge bortrensade av Chefen.

 

Massor att kolla men allt var i sin ordning.

 

Suck igen! Den där hjärnlösa människan har noll koll på allt. Planen var att klippa sly, men se skiland på en sekatör och en tumstock är tydligen väldigt avancerat. Törs inte tänka på vad som skulle hända om hon släöpptes ut utan vår bevakning.

 

Väktaren han har stenkoll på allt. Det var lugnt stilla, solen sken och framför allt det var varmt.

 

Så måste ån mellan sjöarna provbadas också ifall vandrande hundar blir badsugna, Utföll till stor belåtenhet. Matte pratade om att vi skulle kolla det okollade stället med rökpipsvamp. Lät bar med lite svamphundsjobb också.

 

Jaha glöm rökpipsvamparna. Denna bråte bestående av fyra granbarkborre granar och några andra träd som föll samtidigt går inte att passera. Basse föreslog att simma i ån skulle gå bra, han fick inget medhåll. Matte har skickat bild till Chefen om mera jobb och lagt upp i Sörmlandsledens Facebookgrupp att det går inte att vandra här på ett tag.

 

Matte satt på en sten och påstod att livet som etappansvarig är helt okej, bara hon inte tittade på trädkaoset till höger.

 

Basse han bevakade, fanns bara en del fåglar men även de ska det vara koll på.

 

Samma väg tillbaka och långt där framme står våran bil.

Åkte hem, käkade lite och somnade gott.

Gick på eftermiddagsrunda, hade tur Magiska fönstret öppnades så vi fick godis. Träffade en annan människa vi känner också.

När Basse åkte hem så lyssnade vi på människornas tråkprat. Lät som vi ska få göra nåt trevligt i morgon. Men med den hjärnlösa matte vet man aldrig.